In memoriam

Reinhold Geijer

F d majoren och verkställande direktören Reinhold Geijer, Stockholm, har avlidit i en ålder av 91 år. Hans föräldrar var majoren Axel Geijer och hans maka Maria Melin. Närmast anhöriga är brorssönerna Per och Hans.

Han gifte sig 1947 med Agneta von Stedingk, bortgången sedan många år. Efter studier i Uppsala och Oxford sökte ”Regi” som officersaspirant till Kungliga Svea livgarde, där han blev officer 1942. Redan som subaltern gjorde han, utöver sedvanlig trupptjänst, stora insatser till regementets fromma. Han blev redaktör för Sveagardesbladet, mässofficer och skapade ”Plutonchefsskolornas Kamratförening” med mera. 

Hans stora organisationsförmåga och förmåga att ena stridande intressen togs bland annat i anspråk vid den stora ”Armens dag 1953” på Stockholms Stadion. Han lyckades därvid med konststycket att få dåvarande arméchefen attmot sin vilja medge ett moment som visade en högvaktsavlösning på Stockholms slott. Arméchefen misstrodde, med visst fog, svensk trupps förmåga i exercis. Efteråt fick Regi av arméchefen de amplaste lovord för genom-förande av hela dagsprogrammet och inte minst vaktavlösningen. Vid Ryttarolympiaden 1956 anförtroddes han ett stort ansvar för genomförandet. 

Efter genomgången intendenturofficersskola lockades han över till hotell- och turist-branschen där han tillsammans, medsin hustru Agneta, med framgång ledde Storliens högfjällshotell, senare blev vd för Fjällkedjans hotell AB och till slut vid ”Sällskapet” i Stockholm. Regi släppte dock aldrig kontakterna med regementet och deltog i samlingar och orienteringar. Under flera år var han klubbmästare och vd för officersföreningen ”De femton” vid Svea livgarde. ”Han var skicklig i sina bägge yrken, en trofast vän och glädjespridare och han kommer att saknas av sina officerskamrater och en stor vänkrets.” 

För kamraterna vid Svea livgarde
Carl-Gustaf Tiselius

Gustaf Welin

Sveagardesföreningens förre ordförande och hedersledamot, generallöjtnant Gustaf Welin, har hastigt lämnat kamratkretsen.

Gustaf Welin föddes den 12 juli 1930 i Göteborg. Han blev fänrik vid Svea livgarde den 29 augusti 1952 och tjänstgjorde där till 1960. Sedan gick han Krigshögskolan och blev generalstabsofficer 1964, men han lämnade aldrig kamratkretsen av sveagardister.

Han var en utomordentligt duktig och mycket uppskattad officer. Det främsta tecknet för detta var hans plutonchefsskola 1959-60. Den sammanhållning som denna fortfarande har är unik och till stor del skapad och präglad av Gustafs ledarskap. Gustafs militära karriär var mycket allsidig och imponerande och slutade som generallöjtnant och militärbefälhavare i Södra militärområdet. Han blev i början av 1970-talet ledamot av Krigsvetenskapsakademin och var under två år i mitten av 1980-talet biträdande generalsekreterare i FN och chef för FN-styrkorna på Golanhöjderna.

Efter sin pensionering var han under några år kanslichef åt försvarsministern och senare var han under många år ordförande i Officerares ideella stödförening. 

Under sin karriär levde Gustaf upp till mottot. En gång Sveagardist – Alltid Sveagardist.Han upprätthöll kontakten med regementet och sina kamrater på många olika sätt.Hösten 1984 kallades han till ledamot av kamratsammanslutningen De Femton, vars ordförande han blev 2001. I Sveagardesföreningen övertog han ordförandeposten efter Bengt Selander 1993. Detta ordförandeskap behöll han till 2000 och under denna tid utvecklades föreningens verksamhet i många avseenden. Efter sin avgång utsågs han till hedersledamot i Sveagardesföreningen. 

Gustaf var i alla avseenden mycket uppskattad och respekterad. Han var lätt att ha att göra med, han var klok och omdömesgill, rak och tydlig. Han var en man som sade vad han stod för och stod för vad han sade. Han kunde vid vissa tillfällen vara synnerligen tydlig på gränsen till skarphet, när han ville påtala förhållanden som han ansåg vara väsentliga. Men i de allra flesta sammanhang var han en mycket generös och varm människa. Han hade en mycket väl utvecklad social kompetens, en god och glad glimt i ögonen kombinerat med en underfundig humor och ett till synes outtömligt förråd av roliga historier. 

Sin sista kväll i livet tillbringade Gustaf i kretsen av De Femton och dess firande av sitt 90-årsjubileum. Han hade sett fram emot denna kväll under lång tid, och vi som var med gladdes åt att se honom genomföra den med den värdighet och stil som alltid kännetecknade Gustaf. Vi sörjer djupt sedan 12 november 2008 en sann sveagardist, en mycket framstående kollega, en aktad officersprofil och en mångårig kamrat. 

Bengt Selander Kim Åkerman Hans Mattsson